Den psykiska ohälsan har ökat efter coronapandemins utbrott. I slutet av maj uppmärksammades ”Mental Health Awareness” i Storbritannien, där man lade stort fokus just på hur Covid-19 påverkat människors psykiska hälsa. Denna vecka uppmärksammas mäns hälsa via ”Men’s health week”, också det med coronaviruset i fokus. Båda områden är nära sammankopplade, men mäns psykiska ohälsa kan behöva studeras separat. För faktum är att nästan dubbelt så många kvinnor får vård för psykisk ohälsa, samtidigt som 70% av alla självmord i Sverige begås av män. Vad kan vi göra för att underlätta för män att söka hjälp i tid? Kan digital vård vara en av lösningarna?
Just nu pågår Men’s health week, ett internationellt initiativ som strävar efter att öka medvetenheten, proaktivt förhindra och i tidigt skede upptäcka de hälsoproblem som framför allt är kopplade till män. I samband med detta hålls årligen event i ett antal europeiska länder samt i USA, Kanada och Australien – dock har initiativet hittills inte rönt lika stor uppmärksamhet i Sverige.
Förra året låg fokus på att uppmärksamma mäns hälsa i siffror. För visst ärdet oroväckande att läsa att följande gäller i ett globalt perspektiv:
- 1 av 5 män dör innan 65 års ålder
- 2 av 5 män dör innan 75 års ålder
- 3 av 4 självmord begås av män
I år ligger fokus (kanske inte så överraskande) på Covid-19 och det faktum att män löper dubbelt så stor risk att dö av viruset än kvinnor. Detta beror dels på biologiska faktorer, men även på livsstil och beteendemönster kring till exempel rökning, alkoholintag och handhygien.
Ökad psykisk ohälsa efter pandemins utbrott
En annan aspekt som bör uppmärksammas i samband med Covid-19 är den ökade psykiska ohälsan som följt i dess fotspår. Oron för sin egen och anhörigas hälsa, risk för arbetslöshet och ekonomiska problem samt avsaknad av social kontakt har slitit hårt på många. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin har sammanställt en rapport där de tar upp coronapandemins kort- och långsiktiga effekter på den psykiska hälsan. Den visar att personer som redan lider av psykiska besvär är särskilt sårbara och kan drabbas av bland annat ångest, posttraumatisk stress (PTSD) och hypokondri. Även de som har befunnit sig i isolering och de som har låg eller minskad inkomst löper extra stor risk att drabbas av PTSD och depression.
Psykisk ohälsa drabbar båda könen, men betydligt fler kvinnor än män söker vård. Det gör att kvinnor har större chans att få hjälp i tid, medan männen riskerar att sjunka allt djupare ner i sin sjukdom – i värsta fall kan det gå så långt att de begår självmord. Enligt siffror från Folkhälsomyndigheten dog 1269 personer i självmord i Sverige under 2019, varav två tredjedelar var män.
Så varför söker färre män än kvinnor hjälp? Några orsaker kan vara att det finns ett stigma kopplat till psykisk ohälsa, att det kan betraktas som ett tecken på svaghet och upplevas som skamligt för många män. Mäns depression kan samtidigt ta sig andra uttryck än kvinnors, vilket gör att det är svårare att upptäcka, tolka och diagnosticera rätt.
Nycklar till förändring
Hur ska man då bemöta problemet med att färre män än kvinnor söker vård för psykisk ohälsa? Det finns ett antal pågående initiativ för att driva på en förändring. SKR har lanserat Normreform, som bland annat tagit fram ett informationsblad om mäns psykiska hälsa. SKR ligger också bakom rapporten Maskulinitet och psykisk hälsa– strategier för förbättringsarbete i vård och omsorg. Här diskuteras normer, maskulinitet och sexualitet, strategier och förslag för förändring.
Men en annan punkt som bör tas upp vid sidan av detta är hur man kan göra det enklare att söka vård rent praktiskt, och här kan den digitala vården spela en viktig roll. Genom att kunna kontakta till exempel en psykolog eller ungdomsmottagning hemifrån sänks trösklarna för att söka hjälp, något som bland annat lyfts i vår intervju med Christer Andemarkpå psykologmottagningen PBM.
Digitala möten ökar tillgängligheten
Digitala vårdbesök gör det enklare för dem som lider av psykiska besvär att få kontakt med vården, vilket innebär att fler kan få hjälp i tid. Samtidigt kan det kännas tryggt att veta att man slipper riskera att träffa på någon bekant i ett väntrum eller på väg hem från mottagningen, om man är känslomässigt påverkad. Våra kunder vittnar om att möjligheten att träffas digitalt gör att även unga män i större utsträckning söker hjälp. Många hade kanske inte sökt vård alls om det digitala alternativet inte fanns.
Och inte att förglömma– internetbaserad terapi har visat sig fungera väl. Det finns vetenskapligt stöd för att KBT via internet är en effektiv behandlingsform vid bl.a. depression, paniksyndrom och social ångestsyndrom.
Efter Coronapandemins utbrott har de digitala besöken ökat explosionsartat och värdet av att kunna möta patienter digitalt på distans blivit tydligt för många. Mycket tyder på att den digitala mötesformen inte bara är här för att stanna, utan för att vidareutvecklas – till exempel har regeringen beslutat om att ge landets regionerna medel för att utveckla och stärka de digitala kontaktvägarna för de vårdverksamheter som möter dem med psykisk ohälsa. Det bådar gott för framtiden.
Är du nyfiken på hur digitala vårdmöten kan fungera i praktiken? Kontakta oss på Visiba Care om du vill diskutera vilka digitala kontaktvägar och flöden som skulle kunna lämpa sig inom just er verksamhet.
