Nya arbetssätt

Digitalisering inom vården – vad händer i grannlandet Norge?

Tomas Ed

<span id="hs_cos_wrapper_name" class="hs_cos_wrapper hs_cos_wrapper_meta_field hs_cos_wrapper_type_text" style="" data-hs-cos-general-type="meta_field" data-hs-cos-type="text" >Digitalisering inom vården – vad händer i grannlandet Norge?</span>

Var står våra grannländer i digitalisering av vården? Den 13–14 november var vi på EHiN i Oslo för att höra mer om detta. Förra årets EHiN handlade mycket om stora nationella projekt, säkerhet och integritet, välfärdsteknologi och en dos av AI och robotar. I år gavs mycket mer utrymme för patientperspektivet och vad invånarna faktiskt förväntar sig av vården i form av digitala hjälpmedel, både vid vårdinstitutioner och i vård i hemmet.

 

Ett annat genomgående tema var vikten av att inte låta tekniken ta överhanden och komma ihåg att medmänsklighet och socialt engagemang – både personligen och i sociala medier – är oerhört viktiga ingredienser för att ge en bra total vårdupplevelse. Den växande psykiska ohälsan fick också mer utrymme i år.

Sverige vs. Norge

Vårdlandskapet i Norge skiljer sig en hel del från det svenska. I Norge har man sedan 2001 något som kallas ”fastlegeordningen”, som innebär att alla norrmän har rätt till en dedikerad fastlege som subventioneras (med en fast ersättning per patient på fastlegens lista) av kommunen. Om man inte vill vara en del av detta kan man själv söka upp en allmänläkare, men då får man betala en högre egenandel för sitt besök. Detta gör att de privata vårdgivarna står lite utanför systemet idag, men de argumenterar självklart för att de skall släppas in för att – enligt deras mening – kunna avlasta och minska trycket i det offentliga systemet.

Det är också olika uppdragsgivare för fastlegene (kommunen) och specialistsjukvården (staten) vilket har startat en ganska hätsk debatt om vem som skall utföra vilka tjänster och hur omfattande de skall vara för respektive instans. Läkarföreningen hävdar å sin sida att fastlegene redan idag är extremt hårt belastade medan specialistsjukvården vill lägga över fler uppgifter till fastlegene, t.ex. vissa uppföljningar efter operationer m.m.

Arbete för en mer digitaliserad och individanpassad vård

Norska myndigheter jobbar idag med att bygga regelverk som ska ligga till grund för omvandlingen till en mer digital vardag för invånarna och där man själv ska kunna styra sin egen vård. Till sin hjälp har de Direktoratet for e-helse, som är en egen myndighet som arbetar med att styra, utveckla och genomföra nationala IT-projekt samt ansvarar för förvaltning och utveckling av lagar, förordningar och standarder. Tjänsten Helsenorge.no är tänkt att vara ingångsportalen till en samlingsplats online där en person kan få tillgång till information som t.ex. journaldata, recept, möjlighet att boka läkarbesök och mycket, mycket mer.

Att skapa en hållbar struktur och ramverk för digitaliseringen av vården är en av nycklarna för att kunna skapa en hållbar utveckling av olika tjänster, men samtidigt får dessa ramar inte begränsa kreativiteten i näringen och kväva den innovativa glöd som finns runt om i landet. Att kombinera myndigheternas ramverk med innovationer från företag ser jag som nyckeln till att lyckas i omställningen till en mer effektiv och patientnära digitaliserad vård.