Artikel

Automatisering – nästa steg i primärvårdens digitaliseringsresa

Dela

Genom att automatisera anamnes och triage frigörs värdefull sjukskötersketid och patienten kan svara på frågorna i lugn och ro, på den plats de känner sig som mest trygga på.

Successivt har vi sett hur vårdgivare låter patienterna själva ta över vissa uppgifter som traditionellt utförts av sjuksköterskor eller annan vårdpersonal. Möjligheten att kontakta vården via textmeddelanden eller boka tid online är något som de flesta vårdgivare erbjuder idag. För att frigöra ytterligare tid för vårdpersonalen intresserar sig nu allt fler även för möjligheten att låta patienten beskriva sina besvär och sin sjukdomshistorik via ett automatiserat verktyg, t.ex. en chattbot, istället för en sjuksköterska.

Hamna rätt direkt

En automatiskt upptagen anamnes kan tillsammans med information om brådskegrad sammanställas som bakgrundsinformation till vårdutövaren som tar hand om ärendet. Den kan även ligga till grund för autotriage, som prioriterar och guidar patienterna till rätt vårdnivå, yrkeskategori och besöksform. Detta kan exempelvis vara egenvårdsråd, ett fysiskt besök hos en psykolog, chatt med en sjuksköterska eller videobesök hos en allmänläkare.

Beslutsstöd och prioritering

Genom att automatisera anamnesupptagning och triage frigörs vårdpersonalens tid, bland annat för att administrationen underlättas och antalet telefonsamtal till mottagningen kraftigt kan minska. Men det finns även ytterligare en viktig punkt att nämna – med automatisk prioritering får vårdpersonalen ett beslutsstöd som hjälper dem att direkt urskilja vilket ärende som de bör titta på i första hand. Istället för att ta hand om den som är först till kvarn, får de nu ökad möjlighet att ge vård efter behov. Varje enskilt ärende kan därefter hänvisas vidare till passande besöksform – videobesök, meddelande eller kanske fysiskt besök – och profession. Rätt vårdutövare kan ta hand om rätt patient, redan från början.

Underlätta för patienten

Automatiserad anamnes och triage innebär även fördelar för patienterna. De slipper telefontider och köer, då de kan kontakta vården när som helst och svara på frågorna i lugn och ro från den plats de känner sig som mest trygga på. Men för att det ska fungera, krävs också att verktyget är så pass bra att patienterna är positiva till att använda det. Det måste vara användarvänligt, enkelt att följa och ska gärna (åtminstone på sikt) kunna synka patientens egengenererade data med vårdens. Frågorna som ställs ska vara relevanta, lagom många, enkla att förstå och svara på. Om detta inte uppfylls finns alltid en risk att patienten väljer en annan väg för att komma i kontakt med vården.

Hjälper vårdutövaren

Kan man då alltid lita på ett automatiserat verktyg? Det vore svårt att garantera att ett automatiserat verktyg i 100 % av fallen kommer att ge rätt förslag på diagnos. Men kan vi lova att en människa alltid gör det? Det är inte antingen människa eller maskin som är det optimala, utan kombinationen av de båda – åtminstone idag och en bra tid framöver. Ett automatiskt verktyg gör grundarbetet och levererar förslag, som en kvalificerad person sedan i sin tur granskar, tolkar och använder som stöd i sitt arbete.

AI i framtiden

Men hur ser det då ut i framtiden? Ja, vem vet? Det är faktiskt ingen omöjlighet att maskinerna klarar om inte allt, så betydligt mer, på egen hand. Men då krävs ett framtidssäkrat verktyg som snabbt kan anpassas utifrån nya förhållanden, som är självlärande och som kan hantera flera externa datakällor. För den exponentiella tekniken, med AI, VR och Big data, sprider sig snabbt. Redan idag finns en mängd AI-baserade lösningar inom vården som nästan klingar lite science fiction:  möjlighet att mäta patientens vitalparametrar digitalt under anamnesupptagningen med hjälp av en kamera som läser av information från ansiktet. AI-baserad bildanalys av leverfläckar och andra hudåkommor, vars träffsäkerhet är minst lika hög som erfarna läkares.

Smartklockor, appar och andra mätverktyg som allt fler invånare använder för att hålla koll på sina värden, men vars data vården ännu inte riktigt kan hantera. Men kanske om ett år? Otio år? Det är svårt att gissa, men vi kan nog vara ganska säkra på att det finns allt fler makalösa verktyg och möjligheter inom ganska kort tid. Dock är det osannolikt att en och samma mjukvara ska kunna hantera allt dettaFramtidens vinnare kommer sannolikt därför att vara öppna system, som skapar möjligheter till samverkan med andra verktyg och teknikerPrecis som kombinationen människa-maskin är överlägsen enbart maskin eller enbart människa, kommer det system som kan integrera flera olika lösningar att ha bäst förutsättningar att möta olika behov i framtiden. 

 

Anna-Lena Kärrstrand

Anna-Lena Kärrstrand

Inspiration

ARTIKLAR