Blogg

blogg
21 september 2018
healthtech2018-en-summering.jpg

HealthTech 2018 – en summering

I tisdags besökte jag HealthTech 2018 i Lund, en årlig konferens med syftet att föra samman vårdgivare med innovatörer och teknikbolag. Förutom trevliga fikaprat och lunchdiskussioner med intressanta människor, hanns även med ett otal högrelevanta föredrag. Här följer en kort sammanfattning av några av de intressanta ämnen som diskuterades under dagen blandad med mina reflektioner av dagen.

Mina förväntningar på dagen var en uppdelning av föredrag i två kategorier: dystopiska beskrivningar av utmaningarna dagens sjukvård står inför, och högteknologiska framtidsvisioner och coola devices. Till min stora glädje präglades väldigt många föredrag förutom detta även av en vilja att hitta lösningar och arbetssätt som faktiskt har potential att bygga samman dessa två kategorier och skapa en sjukvård som fungerar för oss alla.

Intressanta teknologiska framsteg

Applikationer av teknologiska framsteg inom sjukvård och intressanta medtech-devices fick såklart sin beskärda del av dagen, allt annat vore väl förvånande på en konferens med ordet tech i namnet. Masafumi Hamada (Ustwo) tog oss genom några intressanta case studies, bland annat där Augmented Reality används av barn på sjukhus för att öka trygghetskänslan. Andra case studies som nämndes var också en app för meditation och relaxation i den smartphone som annars främst ses som en distraktion och som något negativt för ens inre lugn, och en ytterligare app som använder machine learning för att individanpassa rådgivning för pollenallergiker.

Diabetes, en av vår tids största och växande folksjukdomar, fick under startup-delen av dagen också välförtjänt uppmärksamhet då Fredrik Ståhl (Dianovator) och Sirisha Adimatyam (Innovosens) pitchade sina företag och produkter i diabetesteknologins framkant. Även vår egen Andreas Larsson hann få in en fot här och berättade om Visiba Cares resa från Sveriges första till Nordens ledande digitala vårdplattform.

Sjukvården ligger efter

Efter detta upplyftande första stycke passar det bra att gå över till det smått dystopiska dagliga livet som arbetande inom sjukvården. Trots allt är det en viktig fråga att diskutera, och jag tror ingen lyckades bättre med det än Katarina Bexelius. Katarina levererade en bildlig beskrivning av ett remissflöde; efter att en remiss kommit in via fax färdas den vidare via åtta olika personer innan en patient faktiskt får en bokning. Inom sjukvården sysslar man inte sällan med att skriva ut fullt funktionerande digitala handlingar på papper, fylla i samma uppgifter i inte bara två, utan tre eller fyra olika system, och använder en maskin som kallas fax, som någon som jag (född 1992) bara sett användas på tv.

Som både Masafumi Hamada och Charlotta Tönsgård (Engaging Care) nämde, ligger sjukvården ungefär tio år efter andra branscher när det kommer till digitalisering och användande av teknologi. Detta orsakar i allt större grad en kollision mellan människors förväntningar på sjukvården och dess faktiska utbud; i takt med att man i sin bank-app kan göra allt fler saker på ett allt smidigare sätt, ökar förvåningen och frustrationen över att det kräver så mycket ansträngning för att få kontakt med sjukvården eller hjälp av sin läkare.

Tillit en nyckelfaktor

Tillit är ett annat begrepp som togs upp av flera av konferensens talare. Charlotta Tönsgård menar att det största hotet mot den svenska sjukvården är att människor slutar tro på den. Även Sarah Lidé (PwC) är inne på samma tema. Hon menar att teknologi i sig inte är den ensamma lösningen på alla problem inom sjukvården, utan att teknologi kan ha många nyanser. Tillit till den teknologi som används, oavsett om det är en app eller en device för hemmonitorering av kroniker, är en nyckelfaktor för att lyckas. En teknologisk lösning på ett problem kan vara hur bra som helst, men om människor inte litar på den, kommer den inte kunna göra någon skillnad. Om patienten glöms bort och faller mellan stolarna spelar det ingen roll om vi har världens mest högteknologiska och digitaliserade sjukvård. Digitalt är alltid ett komplement till den fysiska vården, menar Sarah.

Designmetoder som verktyg i sjukvården

Hur ska vi då jobba för att uppnå en förändring och göra sjukvården bättre. Det korta svaret som sammanfattar de flesta av talarnas synpunkt på detta är (det något klyschiga) ordet tillsammans. Flera av talarna hade en bakgrund inom design, vilket glädjer mig. Jag är övertygad om att de metoder och arbetssätt som flödar genom designrelaterade branscher kan göra stor nytta även (och speciellt) inom sjukvården. Jag vill också poängtera att det inte bara var designers som hade dessa tankegångar utan de flesta av talarna (vilket glädjer mig ännu mer). Design uppfattas ofta som något man gör för att göra saker fina, estetiska, och tilltalande för ögat; även om detta till viss del är sant, är design väldigt mycket mer än så. Design handlar också om att förstå människor och deras behov på ett väldigt empatiskt plan. Denna dimension blir exceptionellt viktig när det kommer till sjukvård, en värld dit många människor kommer för att de behöver hjälp med något väldigt essentiellt för ens tillvaro, sin hälsa.

Lös rätt problem!

Masafumi Hamada berör en viktig tanke i sitt föredrag. Han menar att det finns ett stort glapp mellan digitala experter, alltså de som skapar teknologi som sjukvården kan använda, och själva sjukvården. Inte sällan är en teknisk produkt som skapats för sjukvården smart och användbar, men inte för just det syfte den är menad för. Ett bra exempel är de journalsystem som idag används inom sjukvården. Många av dessa system beskrivs som en direkt digital översättning av de papperssystem som användes tidigare. Även om detta kan tyckas vara en bra digitalisering inom sjukvården, har det i realiteten bara lett till att man i princip jobbar på samma sätt som innan, men i parallella system vilket på grund av dubbelarbete är ännu mer tidskrävande än de analoga system man utgick ifrån.

Hur ska vi göra då? För att få ut någon nytta av att digitalisera saker behöver vi till att börja med se till att vi löser rätt problem. Detta är svårt för en mjukvaruutvecklare att göra ensam, hen har sannolikt inte tillräckligt bra inblick i sjukvården för att förstå olika problem på en djup nog nivå. En läkare har troligen inte full koll på hur en sjuksköterskas vardag ser ut och vilka problem den personen möter på. Ingen av dessa vet förmodligen heller egentligen vilka problem en patient möter på när hen upptäcker att något inte står rätt till och börjar fundera på hur, när, och vart man vänder sig för att få hjälp med sina besvär. Allt detta är också omöjligt för en designer som jag att göra på egen hand. Det enda sättet att nå de verkliga problemen är att sitta ner tillsammans och på djupet försöka förstå hur vi ska lösa saker. Alla vi som på något sätt är inblandade i sjukvård har våra egna bilder av vilka problemen är och hur de borde lösas. Bara om vi jobbar tillsammans i multidisciplinära team, kan vi nå de verkliga problemen och de fungerande lösningarna.

Vill du kommentera inlägget?

E-postadressen publiceras inte. Vi förbehåller oss rätten att ta bort spam, reklam och stötande kommentarer.

Senaste inläggen

Följ bloggen

healthtech2018-en-summering.jpg
Visiba Group AB
Adolf Edelsvärds Gata 11 Göteborg, 414 51
Phone: 0761993666