Blogg

Vad hände inom digital vård 2018? Vi har summerat 7 punkter

Dela

2018 var ett händelserikt år, inte minst när det gäller utvecklingen av digital vård i Sverige. Vi har sett ett antal bevis på den digitala vårdens genomslagskraft – regeringens tilläggsdirektiv för digital vård i utredningen ”Ordning och reda i vården”, den intensiva debatten i media kring digital vård och inte minst att ordet ”Nätläkare” kvalificerade sig till Språkrådets nyordslista. På Visiba Care har vi funderat över vilka förändringar som lämnat störst avtryck och har summerat dessa i sju punkter.

 

1. Frågan Om ändrades till Hur

2018 var året då digitala vårdmöten slog igenom på allvar och vi kunde se en enorm rusch till Kry och andra digitala vårdgivare. Antalet digitala vårdbesök ökade explosionsartat, från drygt 200 000 under 2017 till över 550 000 år 2018. Det har nu blivit tydligt att de digitala vårdbesöken är här för att stanna, oavsett vad man tycker om utvecklingen. Nätläkar­debatten var stundtals både hård och intensiv, men sakta men säkert började frågan förflytta sig från om digital vård är ett alternativ till hur organisationer kan dra nytta av digitaliseringen och använda den på bästa möjliga sätt.

2. Landstingen lämnade åskådarplatsen och blev aktörer

När privata digitala vårdgivare började etablera sig på marknaden stod den offentliga vården och stampade. Under ett antal år har vi kunnat se några enstaka pionjärer driva digitaliserings­projekt inom landstingen, men 2018 kunde vi se ett brett genomslag och rejäla satsningar, även för hantering av större volymer. Att Västra Götalandsregionen och Region Örebro läns landsting gjorde offentliga upphandlingar av verktyg specifikt avsedda för digital vård kan ses som banbrytande.

3. Den digitala vården bortom primärvården ökade

Det har framför allt varit vårdgivare inom primärvården som erbjudit landets invånare digitala vårdbesök. Under året började allt fler se möjligheter för digitalisering bortom primärvården och öppnade upp för nya patientgrupper och vårdflöden inom den specialiserade vården, där de stora behoven och kostnaderna ligger. Särskilt inom psykologi och psykiatri kunde vi se en enorm ökning av behandling och terapi online.

4. Landstingen upphandlade vårdinformationsystem

Att flera landsting – Skåne, VGR och SUSSA-gruppens fem landsting – under året upphandlade nya vårdinformation­system kommer sannolikt att påverka vilka lösningar som lanseras för digital vård i Sverige framöver. Frågan är om systemens integrerade digitala lösningar möter vårdens behov även över tid, och hur anpassnings­bara de kommer att vara i en värld där kraven snabbt förändras i takt med den exponentiella tekniska utvecklingen. Ökade förutsättningar till integration med andra system kan däremot öppna upp för nya möjligheter.

5. De digitala blev fysiska

Under året kunde vi se digitala vårdgivare etablera fysiska mottagningar, till exempel öppnade Kry en vårdcentral i Lund. Samtidigt ägde sammanslagningar mellan olika leverantörer rum, bland annat när Ica köpte 42 % av Min Doktor för att kunna kombinera digital vård med fysisk via Minutkliniken. Att digitala vårdgivare insett värdet av att erbjuda vård såväl fysiskt som digitalt är kanske naturligt, dels med tanke på att de kan ta större ansvar för hela vårdkedjan, dels på grund av de kan få betalt genom listade patienter. Dessutom anpassar de verksamheten utifrån patienternas behov.

6. ”Digitalt först” lanserades

2018 blev året då vi kunde se etablerade vårdgivare som bedriver fysisk vård sjösätta en ”digitalt först”-strategi. De lämnade därmed den rådande principen med fysiska besök som steg 1 och digitala besök som komplement, för att istället låta digital kontakt bli den initiala, följd av fysiska besök vid behov.

7. AI-hypen både kulminerade och svalnade

AI och bottar genomgick en enorm hype och betraktades som lösningen på det mesta. Hypen kulminerade vid Almedalen, men därefter övergavs övertron successivt till förmån för en mer nyanserad bild. I slutet av året insåg de flesta att AI är ett kompetent verktyg med stor potential snarare än en universal­lösning, och att vi fortfarande har en bra bit att gå tills vi hittar svar på de juridiska och etiska dilemman vi ställs inför när robotar ska användas inom vården.

Under året kunde vi också notera ett allt större erbjudande inom wearables och appar som ökar individens möjligheter att själv mäta och samla data. Men även om detta öppnar upp för stora möjligheter har vårdorganisationerna en hel del att göra för att datan ska kunna integreras och användas inom vården. Men mer om detta i kommande framtids­spaningar. Håll utkik!

Stort tack till Johan Gustafsson, Andreas Larsson, Peter Tyreholt samt Ulf Österstad som bidragit med sina tankar kring denna årssummering.

Anna-Lena Kärrstrand

Anna-Lena Kärrstrand

Inspiration

Relaterade blogginlägg