Artikel

Hur ska vi ta hand om utbränd vårdpersonal?

Dela

Utbrent helsepersonell

Vi förstår att tack och hejarop inte kommer att kunna bota den utmattning som många i vården drabbats av till följd av covid-19-pandemin. När andelen medarbetare som lider av stressrelaterade sjukdomar växer, kan digitala verktyg möjliggöra samtalsstöd och underlätta rehabilitering i stor skala.

Ökad risk för mental ohälsa

Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin bedömer att covid-19-pandemin utgör en allvarlig ökad risk för framtida arbetsrelaterad stressproblematik och annan psykisk ohälsa, hos vårdpersonal som arbetar med infekterade patienter [2]. Upp till två år efter SARS-epidemin hade vårdpersonal som arbetat med infekterade patienter ökad risk för utbrändhet, ångest, PTSD och korttidssjukskrivning, jämfört med vårdpersonal utanför epidemin [1].

500 miljoner till stöd

I höstbudgeten 2020 öronmärkte regeringen 500 miljoner kronor till krisstöd, samtalsstöd och traumastöd till drabbade yrkesgrupper. Budskapet från regeringen var tydligt – det ska finnas gott om resurser för att stötta hälso- och sjukvårdspersonal som arbetat inom riskzonen.

Oroväckande siffror från Storbritannien

Vi vet inte än omfattningen av hur pandemin har påverkat vår mest utsatta vårdpersonal och hur många som kommer att behöva hjälp. En nyligen genomförd studie bland akutvårdspersonal i Storbritannien visar oroväckande siffror. Där rapporterade nästan hälften av respondenterna symtom som överensstämde med PTSD, ångest och svår depression [5]. Mycket tyder på att även Sveriges regioner kommer att behöva lägga kraft på att ta hand om sin utsatta personal under 2021, för att undvika långtidssjukskrivningar eller att fler lämnar yrket.

Digitalt har stor kapacitet

För att lyckas stödja och rehabilitera i bred skala kommer digitala möten att behöva vara en del av lösningen. På så sätt kan psykologer, samtalsterapeuter och krisstöd från hela landet hjälpa till med uppdraget. Internetförmedlad KBT har visat sig lika effektivt som vanlig KBT [6] och allt pekar på att detsamma gäller för psykologsamtal via video.

Sänk tröskeln

Att erbjuda onlinebokning och samtalsstöd på distans kan sänka tröskeln för vårdpersonal att söka hjälp. Inom vården kan det finnas en kultur som gör att det känns oprofessionellt att låta sig påverkas [3]. Då kan det vara skönt att inte behöva träffa en bekant psykolog på hemmaplan. Vi behöver göra allt vi kan för att det ska vara enkelt och självklart att ta del av den hjälp som erbjuds!

För många kan digitala besök vara en lättnad i en hektisk vardag. Har du lång resväg, små barn eller någon annan du behöver ta hand om, kan det vara en ansträngning att få till en regelbunden psykologkontakt på en fysisk mottagning.

Arbetet ett socialt stöd

Bland de som blir diagnostiserade med utbrändhet eller PTSD behöver många vara sjukskrivna på heltid och de flesta på deltid för att klara av behandlingen. Men en del arbete, med anpassade arbetsuppgifter, kan vara ett stöd i rehabiliteringen. Det förekommer stora individuella skillnader i arbetsförmåga och de med lindriga eller inte fullt utvecklade stressrelaterade sjukdomar kan få goda effekter av det sociala stöd som arbete innebär och känslan av att kunna bidra [4].

Återgång till arbete på distans

Under rehabilitering kan återgång till arbetet i hemmiljö vara ett bra alternativ. Vi har sett det göras med stor framgång. Den virtuella kliniken Bra Liv Nära är ett exempel på en verksamhet som lyckats rehabilitera tillbaka till full yrkesmässig kapacitet efter utbrändhet, med gradvis återgång till arbete genom digitala möten med patienter. Ulf Österstad som är verksamhetschef på Bra Liv Nära berättar:

Att återvända till sin vanliga arbetsplats med all stress, arbetsbelastning och krav innebar långsamma framsteg /… / Tack vare att min medarbetare kunde arbeta hemma, i sin egen säkra miljö, har han kunnat återvända till arbetet på sina egna villkor.

Erbjud det ni kan, nu

Vi tror att det mest realistiska sättet att hjälpa vårdpersonal som ådragit sig stressrelaterade skador under covid-19-pandemin, är att använda de verktyg som redan finns. Digitala verktyg som självinitierad onlinebokning, formulär, meddelandekonversationer och videomöten är bara några av verktygen i verktygslådan. Men de är tillgängliga, effektiva och omedelbara. Låt oss börja där!

 

[1] Maunder R, Hunter J, Vincent L, Bennett J, Peladeau N, Leszcz M, et al. The immediate psychological and occupational impact of the 2003 SARS outbreak in a teaching hospital. CMAJ [Internet]. 2003;168(10):1245–51. http://europepmc.org/abstract/MED/12743065

[2] Coronapandemin och psykisk hälsa — En prognos om kort- och långsiktiga effekter. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm.

[3] https://www.suntarbetsliv.se/artiklar/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo/krisstod-under-coronapandemin/

[4] https://psykiatristod.se/regionala-vardprogram/posttraumatiskt-stressyndrom—ptsd/sjukskrivning

[5] Mental health of staff working in intensive care during COVID-19, Occupational Medicine, kqaa220, https://doi.org/10.1093/occmed/kqaa220, Published: 13 January 2021

[6] Läkartidningen. 2017;114:D77R, 3–4/2017, Lakartidningen.se 2017-01-25

Åsa Söderlund

Åsa Söderlund

Inspiration

ARTIKLAR