Blogg

Reflektioner från Vårdarenan 2019

Dela

I mitten av mars gick Vårdarenan av stapeln, ett 2-dagarsevent organiserat av Dagens Medicin Agenda med syfte att vara en mötesplats för alla som verkar inom svensk hälso- och sjukvård. Vårdarenan bjöd på blandat innehåll med panel­debatter och föreläsare från såväl Sverige som Finland och USA. Vi fick med oss mycket intressant kunskap och många exempel på att det inte är tekniken som är problemet för digitaliseringen – hindren finns på andra plan.

 

Digitalisering – en förutsättning för framtidens patientcentrerade vård

I vår spaning från eventet Framtidens sjukvård skrev vi om hur patienten nu tas med i diskussionerna. Detta fokus lever kvar och Sara Riggare, som lanserat ordet ”spetspatient”, inledde Vårdarenans första dag.

Anna Nergårdh redogjorde för regeringens utredning om God och nära vård och lyfte fram behovet av en sjukvård som utgår från individen snarare än från geografiska institutioner. Här spelar digitaliseringen en viktig roll, men hon underströk också att den inte är ett mål i sig, utan snarare en förutsättning för den omställning som krävs för framtidens vård. Om vården inte förändras kommer resurserna inte att räcka till. Och många håller med. ”Det är tjänstefel om man inte tänker digitalisering inom sin verksamhet”, menade Anna Eriksson, General­direktör på myndigheten DIGG. Ett hållbart välfärds­samhälle som ska lyckas möta medborgarnas framtida behov kräver ändamålsenlig digitalisering – och att vi ökar takten.

Vad krävs för en snabbare digitalisering?

Vad är det då som krävs för att den digitala trans­formationen ska komma igång på allvar? En nöt som måste knäckas är juridiska frågor gällande delning av data och värnandet av individers integritet.

Inte sällan finns en konflikt mellan visioner och regleringar, och politiken strävar efter något som juridiken sätter käppar i hjulet för. Ett exempel som nämndes på Vårdarenan är den politiska målbilden med fritt vårdval och fri etablering inom primär­vården, samtidigt som lagen hindrar information mellan offentliga och privata vård­centraler och sjukhus att flöda lika smidigt som mellan offentliga vårdgivare. Det uppstår en konflikt mellan integritet och patient­säkerhet som särskilt drabbar patienter med samman­satta behov, som har kontakt med såväl social­tjänst som sjukvård.

Behovet av att dela data togs även upp av Tomaz Gornik från DIGG, som pratade om vikten av att öppna upp journalsystemen och möjliggöra för kommunikation mellan olika system. ”Vi behöver gå från monoliter, som håller på data som sin egendom, till öppna gränssnitt där system kan dela data sinsemellan för att bidra till en bättre och mer sammanhållen vård”.

Behov av förändrade ersättningssystem

Dagens ersättningssystem är ett ständigt gissel när man pratar om vårdens digitalisering, men det är något som är under lupp. Vi går mot mer åt listnings­baserade ersättningar snarare än styck­ersättningar per besök visade SKL, som förutom besöks­­ersättningen för digitala besök också tittar på hur filtrering och triagering ska fungera samt hur dessa tjänster får marknadsföras.

Regeringens utredare Göran Stiernstedt menade att kapitation är minst dåligt men underströk att det bör vara mindre detaljstyrt. Han hävdade även att det inte är rimligt att merparten av de digitala besök som genomförts är utomläns­besök och efterfrågar en nationell IT-strategi som medger ett gräns­överskridande arbete.

Få med personalen på förändringsresan

För att nå framgång i digitaliserings­arbetet är det viktigt att få med sig personalen på förändrings­resan. Johanna Ulfvarsson från Svensk sjuksköterskeförening förklarade på ett frukost­seminarium att vårdpersonal med sina späckade scheman har svårt att få tid över till att reflektera eller vara med i heldags­workshops om att möta patienternas önskemål. De vet att de kommer få mer att göra dagen därpå om de avsätter en dag till något annat än sina traditionella uppgifter. Det är därför viktigt att chefer ser till att personalen fråntas en del av sina vanliga arbets­uppgifter om de ska ha tid och kraft att engagera sig i förändringsarbetet.

Hur ska sjukvårdens digitalisering nå nästa nivå?

Energi och digitaliserings­minister Anders Ygeman (S) menar att sjukvården har gjort många investeringar i infrastruktur och IT men ännu inte räknat hem vinsterna. Vision 2025 lever kvar men för att utvärdera status behöver vi veta hur Sverige ligger till idag jämfört med andra länder och hur vi ska gå tillväga för att nå vårt mål. Men han är hoppfull inför framtiden och menar att efterfrågan på snabb och bra vård är densamma över hela landet och att det inte behöver vara så svårt att lösa. Regionerna kommer se samma problem och samma möjliga lösningar, och huvudmännen kan erbjuda denna kontakt både snabbt och kostnads­effektivt. Sen kan vi beklaga att regionerna har varit trögfotade samtidigt som privata initiativtagare har drivit utvecklingen och visat på möjligheterna.

Och nog kan vi också tycka att det går långsamt ibland, men vi på Visiba Care fortsätter att göra det vi kan för att stärka sjukvården och göra vården tillgängligare för fler människor. Samtidigt hoppas vi att politiker, chefer, strateger och sjukvårds­personal fortsätter sitt hårda arbete och gör sitt yttersta för att skapa rätt förutsättningar och dra nytta av digitaliseringen på bästa sätt. Det är bara genom att samarbeta vi kommer att lyckas möta de krav som redan idag ställs på vården och som bara kommer öka med en åldrande befolkning och allt större utmaningar att rekrytera rätt kompetens till den offentligt finansierade vården. Att se och lyfta de positiva exempel som redan är igång inom många landsting är ett sätt att skapa förutsättningar och inspirera andra att våga.

Andreas Larsson

Andreas Larsson

Inspiration

Relaterade blogginlägg