Artikel

Unga vuxnas inställning till chattbotar inom vården

Svenskarnas inställning till digitala verktyg och automatiserade lösningar inom vården varierar mellan åldrarna, det visar en undersökning av Visiba och Kantar Sifo. Den yngsta åldersgruppen är mest digitalt vana och borde känna sig tryggast med chattbotar. Eller?

Den yngsta åldersgruppen i vår undersökning; 18–29 åringar, är intressant nog både mest positivt och mest negativt inställda till chattbotar inom vården. Och det är stora skillnader mellan könen.

Tror att det hjälper vårdpersonal

36 % av svenskarna uppger att de tror att automatiserad informationsinsamling inför ett vårdbesök hjälper vårdpersonalen att förbereda sig bättre. De yngsta i undersökningen är de som i allra störst utsträckning håller med i påståendet ”Jag tror att det kan hjälpa vårdpersonalen att bli bättre förberedd inför mötet”, där 45 % svarar att de instämmer.

Beskriva i lugn och ro

Även när det gäller påståendet ”En chattbot låter mig svara på frågor om mina besvär och min sjukdomshistorik i lugn och ro” är de yngsta mest positiva; 34 % av dem håller med, i jämförelse med genomsnittet bland alla respondenter: 26 %.


Trygga med en chattbot?

I genomsnitt uppger 21 % av svenskarna att de är helt trygga med att beskriva sina besvär för en chattbot inför ett vårdbesök. Är det då den digitalt vana gruppen mellan 18 och 29 år som känner sig mest trygga? Faktum är att deras siffra är väldigt nära genomsnittet: 22 %. De som är mest bekväma med en chattbot visar sig istället vara de som är något äldre, mellan 30 och 49 år (27 %). För de ännu äldre åldersgrupperna är siffrorna som lägst. Man skulle kunna tolka det som att det inte bara är digital vana som påverkar känslan av trygghet, utan även livserfarenhet. T.ex. vana av att sköta andra ärenden inom välfärden digitalt.

Stat trygg med en chatbot

Skillnaden mellan könen

Det som verkligen sticker ut i undersökningen är den stora skillnaden mellan män och kvinnor i den yngsta åldersgruppen, när den gäller förtroende för systemets säkerhet. Män i åldern 18–29 år har högre förtroende än genomsnittet, där 40 % uppger att de känner sig trygga med hanteringen av deras uppgifter. Bland kvinnor i samma ålder däremot, är det bara 19 % som uppger att de är trygga med hanteringen av deras uppgifter.

Oroliga för misstolkning

Nästan lika stor skillnad ser vi kring påståendet ”Jag är orolig för att mina svar ska missförstås eller tolkas fel av en chattbot”. Bland unga kvinnor är andelen mycket högre, där varannan uppger att de är oroliga för att en automatiserad lösning skulle missförstå eller feltolka deras svar.

Möjligheter och utmaningar

Inledningsvis presenterade vi några möjligheter kring den yngre gruppens inställning till automatiserade verktyg: de tror i större utsträckning än äldre generationer att automatiserade verktyg kan hjälpa vårdpersonalen och de uppskattar att kunna fylla i sin sjukdomshistorik i lugn och ro. Däremot ser vi tydliga utmaningar i att främst unga kvinnor inte känner sig helt trygga i interaktionen med en chattbot.

Hur bygger vi tillit?

En viktig nyckel i införandet av automatiserade verktyg är förstås att både vårdpersonal och patienter känner förtroende för tekniken och självförtroende i att interagera med den. På Visiba samlar vi kontinuerligt in feedback från patienter som har testat vår automatiserade lösning för triage och anamnes, för att lära oss mer om hur vi skapar förtroende. I denna artikel kan du läsa om 6 områden som vi identifierat som extra viktiga.

Rapporten Svenskarna och den digitala vården

Vill du ta del av mer statisk kring alla åldersgrupper i undersökningen och fördjupa dig i svenskarna inställning till automatiserade verktyg och digitala vårdmöten, är du välkommen att ladda ner hela rapporten här.

Åsa Söderlund