brooke-cagle-NoRsyXmHGpI-unsplash_1920x1280-2

Guide

8 exempel på hur en digital vårdplattform kan stötta vården

I denna guide lyfter vi fram hur några av våra kunder har anpassat sina arbetssätt för att uppnå en tillgänglig och trygg vård med hjälp av Visiba Care.

Inledning

I denna guiden vill vi lyfta hur några av våra kunder inom olika typer av vårdverksamheter har anpassat sitt sätt att arbeta, för att uppnå en tillgänglig och trygg vård. Förhoppningsvis kan dessa exempel få även andra att upptäcka nya möjligheter som underlättar arbetet nu och i framtiden.

Flexibel arbetsplats för att säkra resursbehov

Det råder ingen tvekan om att vården idag behöver ta tillvara på alla sina resurser. Samtidigt tvingas många av de som arbetar inom vården att hålla sig hemma, trots kapacitet att arbeta. Några kanske befinner sig i karantän efter att de tillfrisknat eller p.g.a. att en familjemedlem har symptom. Andra kanske tillhör en riskgrupp och behöver undvika folksamlingar. Men det finns stora möjligheter att nyttja dessa resurser genom att låta dem arbeta hemifrån, t.ex. med digitala möten. Det enda som behövs är att sätta upp rutiner för hemarbete, se till att personalen har rätt arbetsverktyg för digitala möten (dator, kamera och headset) och att det finns god uppkoppling i hemmet med VPN-tunnel så att de får tillgång till journalsystem och annan viktig information.

IVA-vård med patienten i fokus

Inom intensivvården har läget under covid-19-pandemin varit extremt pressat. Patienterna är svårt sjuka, stundtals nedsövda. Anhöriga får inte besöka sina nära för att ge stöd i en tung situation. Läkare och sjuksköterskor behöver lägga kraft på att vårda de sjuka, men även på att löpande informera anhöriga, något som kan vara känsligt och som kräver sin tid. Det kan vara många samtal att ringa och många frågor som behöver besvaras – ofta samma frågor, som ställs av olika individer.

Att ha möjlighet att prata med patienternas anhöriga i flerpartssamtal via video har upplevts som värdefullt av många på IVA. Det sparar oerhört mycket tid för läkarna att kunna informera och svara på frågor i ett videosamtal med flera deltagare istället för att kontakta flera personer en och en, dessutom får de anhöriga möjlighet att se och stötta varandra. Även patienten upplever ett stort värde i att kunna möta sina nära och kära via video. Denna kontakt kan vara av stor vikt i tillfrisknandefasen, men kan vara minst lika viktig om utvecklingen inte går i önskad riktning och människor står inför ett avsked. Att mötas via video är långt från att hålla en närståendes hand, men det är åtminstone möjligt att se varandra.

1_IVA-Multiparty-call-9-participants-ipad-patient-Photographer-Håkan-Ivarsson-20190321-MG-3025_2000px

Nya förutsättningar för samverkande vård

Digitaliseringen har gett nya förutsättningar för samverkande vård, där kommunal hälso- och sjukvård, primärvård och specialistvård behöver bindas samman. Detta har bland annat märkts inom den samverkande vården på SÄBO (särskilt boende för äldre), där läkare innan coronapandemins utbrott brukade resa runt mellan olika boenden för att träffa patienterna. Arbetssättet är otänkbart idag, då fysiska möten i högsta grad måste undvikas för att värna patienternas säkerhet. Men genom att införa digitala ronder kan den äldre tillsammans med en sjuksköterska på plats träffa en läkare via video. Detta minskar inte bara risken för smitta, det sparar även resekostnader och framför allt tid – något som kan spela en kritisk roll nu när vården är extremt hårt belastad. Med hjälp av digitala kanaler kan sjuksköterska och ansvarig läkare på samverkande vårdcentral kommunicera via video under ronden, men det går även att förbereda läkaren genom att i förväg skicka en rondlista via säkra meddelanden. Digitala ronder har även tagits i bruk inom specialistvården. Inom t.ex. dialysvården har ett dolt drop-in-rum använts för att en sjuksköterska tillsammans med patienten ska kunna träffa en läkare som arbetar på distans från hemmet.

Ett liknande exempel på samverkan är när sjuksköterskor inom hemsjukvården får stöd av primärvårdsläkare via videosamtal. På så sätt slipper patienten riskera smitta genom att ta sig till sjukhus eller vårdcentral, medan läkaren kan delta på distans.

Andra som har stort behov av en fungerande samordning är de personer som behöver stöd och insatser från flera aktörer genom en SIP (samordnad individuell plan) eller annan vårdplanering. Det kan till exempel röra sig en om patient som skrivs ut från sjukhus och flyttas över till kommunal omsorg, en överlämning som kräver informationsutbyte och avstämning mellan flera parter. I ett digitalt flerpartssamtal kan dessa olika aktörer enkelt medverka utan att behöva resa eller riskera smitta. Det kan vara t.ex. en tolk, anhörig, representant från socialtjänst eller arbetsförmedling, beroende på patientens situation.

3-intensivecare-shutterstock_1771359791-1920x1080-1

Bokning av fysiska besök: test och vaccin

Under coronapandemin har det varit extra utmanande att säkerställa att invånarna smidigt kan nå vården för t.ex. information eller att boka tid för provtagning. Telefonköerna har stundtals varit långa och många har haft svårt att komma fram och få hjälp med sitt ärende. För att avlasta personalen och underlätta för patienterna har ett antal av våra kunder öppnat upp möjligheten att boka tid för fysiska besök, t.ex. för covid-19-test eller influensavaccination, via en särskild ingång i patientappen. Genom att låta patienterna boka tid i appen får vårdverksamheten inte bara ökad kontroll och kan ta emot ett jämnt flöde av patienter utan säkerställer också att telefonlinjerna inte blockas för patienter som söker övrig vård. Som en ytterligare åtgärd att förhindra smittspridning har en av de regioner vi samarbetar med valt att sätta upp temporära vaccinmottagningar dit man hänvisar alla som bokat tid för vaccinering.

Men digitala kanaler erbjuder även vårdgivare en möjlighet att själva nå ut till invånarna. Hos en av våra kunder i Norge, ett samarbete som omfattar sex kommuner, har det tagits beslut om att äldre (65+) ska få vaccin först av alla, och då har vårdgivare kunnat skicka riktade sms till denna målgrupp med en direktlänk för tidsbokning i den gemensamma invånarappen, där ett antal bokningsbara tider har öronmärkts just för dem.

Meddelanden och automatiserad anamnes inom primärvården

Trots att vården upplever ett högt tryck finns givetvis ett antal andra patientärenden som måste tas om hand, som inte är akuta. Ett sätt att hantera dessa på ett effektivt sätt är att automatisera anamnesupptagningen och guida icke-akuta patientfall till en asynkron meddelandekanal med sjuksköterska. Patienten uppger då sina sina besvär och sjukdomshistorik i en automatiserad chatt i samband med att hen söker vård, och en sammanställning av informationen skickas vidare till en sjuksköterska via ett säkert meddelande. Sjuksköterskan kan vid behov ställa följdfrågor i meddelandekanalen och besluta om att antingen själv hantera ärendet eller hänvisa patienten vidare till en läkare eller annan vårdresurs.

På detta sätt går det att säkerställa att vårdens resurser används på rätt sätt, samtidigt som minimalt med tid går åt till administration – något som i sin tur leder till att betydligt fler patientärenden kan hanteras.

Asynkrona meddelanden inom specialistvården

Många patienter inom specialistvården har behov av att enkelt kunna komma i kontakt med sin vårdgivare för icke-akuta frågor. Det kan handla om allt från oro efter en operation eller funderingar kring rehabilitering. Vårdteamet kan då tillsammans med patienten besluta om att öppna upp en meddelandekanal för frågor och funderingar, vilket minskar antalet telefonsamtal till mottagningen samtidigt som patienterna upplever ökad trygghet.

Det är även möjligt att låta patienter skicka frågor i meddelanden och låta sjuksköterskorna på mottagningen bemanna denna kanal. En sådan öppen ingång har visat sig kraftigt minska mängden telefonsamtal till mottagningen. Denna typ av ärenden går snabbt att hantera och är inte knutna till någon specifik vårdutövare, vilket gör att sjuksköterskorna kan arbeta effektivt – vissa mottagningar har sparat uppemot 50 % av den tid som läggs på att hantera inkommande frågor genom att arbeta på detta sätt.

4-messaging-shutterstock_1571170681-1920x1080-1

Digital behandling av psykisk ohälsa

Covid-19 har slagit hårt mot många patientgrupper i samhället, inte minst mot dem som lider av psykisk ohälsa eller sjukdom. Samtidigt har coronapandemin i sig inneburit ökad risk för nedsatt psykisk hälsa och ångest, depression eller PTSD. För att säkerställa att de som drabbats får den hjälp de behöver har flera av våra kunder flyttat över sina behandlingsplaner och regelbundna avstämningar till digitala sessioner. Vid behandling av t.ex. ätstörningar har detta inneburit en möjlighet att återgå till regelbundna middagar i grupp genom att samtliga deltagare ansluter till digitala flerpartssamtal. Vid KBT har hela behandlingen kunnat flyttas till digitala kanaler med hjälp av videosamtal, skattningsskalor och meddelandekonversationer för att följa upp på uppgifter och övningar

Rehabilitering av Covid-19

Utmaningarna med Covid-19 kommer tyvärr inte upphöra efter att pandemin är över, utan kommer att kräva enorma resurser i form av rehabilitering av alla de om drabbades under pandemin. Redan idag har vi sett en ökad belastning inom rehabilitering i många delar av landet. Genom att arbeta med digitala vårdflöden har terapeuter möjlighet att erbjuda gruppträning och flerpartssamtal med patienter på distans – möten som annars hade varit svåra att genomföra.



I den här guiden lyfter vi några exempel på hur våra kunder anpassat sina arbetssätt för att begränsa smittspridning och kunna fortsätta driva sina verksamheter under coronapandemin. Kontakta oss gärna om ni vill bolla idéer eller om ni vill höra mer om hur Visiba Care och Visiba Triage kan skapa värde i era verksamheter.